lördag 2 maj 2009

Nerprioriterad

Vart en bra dag i går. Åt i lagom mängd och kompenserade inte. Visserligen en rejäl promenad (som känns i vaderna idag) men den var lika mycket träning som social samvaro.
Sämre start idag då jag blev irriterad på dottern. Känns som att så fort jag försöker att även prioritera mig och inte bara sätta alla andra först får jag surt tillbaka. Och klarar inte att bråka emot utan ger mig. Det är så mycket lättare att ge andra det de vill ha och det de är värda.

2 kommentarer:

marie söderberg sa...

Hej!
Saknat vår mailkontak så jag letade upp din blogg igen. Det närmar sig behandling för dig? på måndag vad jag mins. Jag kommer dit på torsdag, alla fall vad som är planerat i dagsläget. Hoppas vi träffas då.
Tror jag skrev något till dig om att det är vad du får förvänta dig av din omgivning. De vill inte att du ska sluta sätta dem i första rummet, samtidigt vill dom att du ska må bra. Det är ingen ekvation som går ihop just nu, när du tidigare gjort allt för andra på bekostnad av ditt väl.
Kram/Marie

IaFia sa...

Det blir förmodligen den svåraste relationen att markera att nu är det nog men förmodligen också den viktigaste. Hoppas du får styrka efter hand så du orkar stå emot omgivningen och dess krav.