Nuet

Jag lever mitt liv i nuet varje dag.

Flyttad och klar

Flytten gick bra, det är fortfarande ett stort antal flyttlådor att pyssla med men det tar jag vartefter.


I går satt jag och log i bilen på vägen hem.

Jag mår bra. Behövs inte mer än så.

Val

Fortsätter att rensa både i lägenhet och i mitt sinne.
I helgen flyttar jag. Jag börjar på nytt.
Jag har bl.a. valt att åka bort över nyår. Jag kommer att vara borta på årsdagen av min pappas bortgång. Jag väljer att se till att jag mår bra då. Firar julen med familjen sedan åker jag och B bort en vecka. Jag ska andas och ta vara på mig själv. Ställer upp mycket annars men nu väljer jag att prioritera mig. Inte lätt, men jag gör rätt enligt mig.

Kloka ord

Jag sa till min dotter när hon var liten:
Jag älskar alltid dig, men inte allt du gör.

De orden kör jag nu till mig själv: mina närmaste älskar alltid mig, men inte allt jag gör.

Jag, en människa

Jag är inte så lugn som jag låter. Jag är nervös för hur allt ska gå. Men jag är lugn för framtiden.
Låter kluvet? Inte alls. Jag är "normalt" nervös, men jag vet att jag kan så jag är lugn.
Och går något åt helvete, så kan jag komma upp igen. Och går allt som på dans kan jag njuta av det.
För om jag inte vågar så händer ingenting, då är jag kvar på samma plats.

Jag vågar chansa. Jag är nervös, men jag går ändå.

"Ibland måste man göra saker trots att man är rädd, annars är man ingen människa utan bara en liten lort..."
Astrid Lindgren

Fortsätter framåt

Jag fortsätter att se framåt.

I helgen slängde jag bilder som jag målat på behandlingen. Jag funderade länge på om jag skulle ha kvar dem. Men jag är inte där längre så jag släpper taget om allt med ÄS för den är inte med i mitt liv mer. Jag slängde dem men sparade en bild, den sista jag målade. Där jag ser hur bra jag mår.
Det är sådant som jag ska ha med mig. Det positiva.

Jag är redo att se framåt. Jag har alltid med mig mitt förflutna och jag vet hur jag mått men jag släpper taget.

Jag släpper bulimin och fortsätter framåt.

Balans

Har insett de senaste dagarna att jag har hittat balansen i livet bättre än jag trott.

På flera sätt har jag fått påminnelser om detta.

Jag kan mer än vad jag tror, men min tro har ändrats!
Jag kan. Och jag gör.

Förr mörker, Nu ljus

Jag rensar inför flytt och igår hittade jag dagböcker. Läste och grät. Grät för hur jag mådde så länge. I alla dagböcker står det om mina demoner, mitt mörker, mitt elände och allt detta för att jag var värdelös. Jag var inte värd någonting, alla hade det bättre utan mig. Hur i helsefyr har jag överlevt dessa år? Hur orkade jag hata mig själv i över 20 år? Att varje dag se ner på mig själv och känna hur värdelös jag var... Hur stod jag ut?
Jag har accepterat att det var jag då och jag var tvungen att nå min botten för att vara redo att söka hjälp. Hade jag sökt hjälp innan hade jag troligtvis inte blivit frisk för jag var inte redo. För 3 år sedan var jag på botten och var redo. Tog då steget att be om hjälp.
Jag kan inte slå på mig själv för att jag inte gjorde detta tidigare. Men jag kan sörja att jag missat så mycket. Så många år som bara varit mörka. Visst har jag haft underbara stunder, framför allt med min dotter. Hon har skänkt mig så mycket. Men mörkret i mitt huvud har varit med hela tiden.

Vad jag önskar att jag kan hjälpa alla andra att slippa detta. Att inte sitta fast i mörkret. Sanningen är den att jag kan inte göra någonting. Jo, jag kan berätta och visa att det går. För det gör det. Det går att bli frisk. Men jag kan inte göra någonting åt när. Jag tror att varje människa måste komma till sin brytpunkt när den är redo.
Men jag hoppas att det kommer så mycket tidigare än för mig. Att kanske en vän, en kärlek, en förälder kan se och våga säga något. Så man kan få sig en tankeställare om att något är fel. Eller att man själv vågar säga något till någon man har förtroende för. Jag höll tyst i 20 år. Jag insåg inte att något var fel. Jag insåg inte att jag var sjuk. Jag var ju bara värdelös och hade lite strul med maten men det var ju inget konstigt för jag var ju för tjock och behövde banta. Jag var en mästare på hålla uppe en fasad och låtsas. Först på behandlingen insåg jag att jag var sjuk och det var efter flera veckor.

Ingen människa är värdelös. Oavsett vad sjukdom vill lura oss att tro så är ingen människa är värdelös.

Jag mår bra nu. Jag är inte kvar i mörkret, utan både ser och upplever ljuset. Om jag någon gång tvivlar kan jag minnas orden i dagboken jag läste igår. Jag är inte kvar där. För jag är värdefull. Jag är en människa med både bra och dåliga sidor. Jag kommer nog alltid att tvivla på mig själv ibland precis som alla andra. Men jag är värdefull. Mitt liv är värdefullt och fyllt med mina kära. Fyllt med min dotter, med B, min familj och mina vänner. 

Jag slängde dagböckerna. Den delen av mitt liv är över och borta.

Den delen är över.
Nu är resten kvar att leva.
I ljuset...

Mer bra val

En helg full med arbete med båten. En helg full med närhet. En helg full med skratt.
En helg då jag fortsatt med bra val:

Att lyssna på det som sägs och inte det jag tror sägs.

Att känna att jag valt rätt som arbetar med båten och därmed denna gång inte hann hjälpa till hos mamma och inte ha dåligt samvete för det.

Att vara närvarande där jag är precis just då.

Att skratta åt mig själv när jag kastar om orden och det blir fel.

Att leva.

Jag fortsätter välja

I går kväll pratade jag med B och fick en kommentar som jag tog åt mig av. Blev ledsen och tyckte att jag lät sur och så sa vi hej då ses i morrn och lade på. Jag stod då ledsen och funderade varför han sa så och undrade att varför kan han inte förstå...
Började grubbla och fundera. Tankarna som kom var ju inte direkt positiva.
Kände att vad håller jag på med? Ringde istället upp B och sa ledsen om jag lät sur (hade han inte hört) men jag blev ledsen av din kommentar (som han inte hade menat det jag tolkade det som).
Kunde därmed släppa den kommentaren istället för att ha den gnagande i skallen.

Blir så stolt över mig själv när jag gör sånt här. När jag gör bra val.

Återstår bara att jag kan göra lika bra val på jobbet. För där blir jag för det mesta tyst och backar istället... Och det är inget bra val.

Jag väljer

Jag väljer med vad jag tänker.

Negativ energi

Just nu mår jag väldigt bra i privatlivet men däremot på jobbet är det sisådär. Tycker inte det är någon skön känsla, är för mycket negativ energi just nu. Tyvärr är det inte så mycket jag kan påverka eftersom det är den allmänna stämningen just nu. Företaget är i en expandiv fas och det är väl lite växtvärk som pågår. Men det är mycket gnäll från alla avdelningar och alla tänker på sig själv.
Så just nu försöker jag hålla mig lite för mig själv. Vill inte vara i närheten av det negativa för mycket för jag vet hur det påverkar mig.

Säng

Att köpa ny säng kräver tid och tålamod. Det är mycket provande och testande. Men när allt är klart kommer vi sova gott. Men innan vi är där blir det ikväll återigen besök i två sängbutiker. Och lyssna ännu mer på försäljarprat...
Men känns bra att köpa nytt då det blir vår säng. Inte min eller hans, utan vår gemensamma.