En sommar senare

En sommar har gått...
Har älskat.
Har gråtit.
Har skrattat.
Har gjort bort mig.
Har gjort mig själv stolt.
Har skämts.
Har sträckt på mig.

Levt.

Strålar i kapp med solen. Är just nu inne i ett rus.

Ett stort lyckorus.


Det går. Kan ha en svajig dag. Kan ha en skit-dag och tvivla.
Jag vänder sen.

Jag andas.

Och jag har släppt bulimin.

Den kom på ett mycket litet snabb-besök i somras. Ett litet återfall.
Känslan av att det inte löste något var stark. Det är ingen lösning. Ingen alls.

Då är gråten bättre. Ingen ångestgråt utan en känslogråt. Sedan lättar det.
Och jag andas igen.

Stillheten härskar.
Kaoset knackar på ibland.
Det får göra det.