Ord

Små ord kan betyda så mycket.
Ett mail från B med texten:
"Puss mitt hjärta" och en länk till en bra låt.


De orden sätter sig som skydd mot ÄS för jag väljer att tro på dem.
De orden tar sig raka vägen in i mitt hjärta för jag tar åt mig varje ord.

What else matters?

"You may not be her first, her last, or her only. She loved before she may love again. But if she loves you now, what else matters? She’s not perfect - you aren’t either, and the two of you may never be perfect together but if she can make you laugh, cause you to think twice, and admit to being human and making mistakes, hold onto her and give her the most you can. She may not be thinking about you every second of the day, but she will give you a part of her that she knows you can break - her heart. So don’t hurt her, don’t change her, don’t analyze and don’t expect more than she can give. Smile when she makes you happy, let her know when she makes you mad, and miss her when she’s not there."

                                                                             /Bob Marley

Simning

I morse gjorde jag något efterlängtat, jag simmade innan jobbet. Gjorde det förut, det är en sån skön start på dagen. Det var dock en stor skillnad nu mot förr. Jag behövde inte simma om alla i morse för att bevisa något, jag behövde inte vara snabbast. Jag simmade i den takt jag ville, snabbare än några och saktare än andra. Att en sån liten sak kan vara så stor...

Bra tankar

Efter urladdningen i torsdags har det varit så mycket lättare i helgen. Och när jag är mer i balans så går det lättare med maten med.

Och när jag är mer i balans kunde jag få följande bra tankar i helgen:
B flyttar inte ihop med den tjejen som han tror att han känner. Han flyttar ihop med den tjejen som han verkligen känner.
Han har sett mig bli helt nojig över smörgåsbord. Han har sett mig gråta när det blir för mycket. Han har sett mig bli mindre hysterisk över småsaker. Han har sett flera av de saker som jag alltid förut har gömt. De saker som jag skäms över när jag gör dem.
 Han vill flytta ihop med mig eftersom han älskar mig. Mig med alla mina sidor och egenheter.

Åkte förbi bästa vännen igår och grattade henne på födelsedagen. Jag hann inte åka förbi på dagen då vi tömde båten men jag åkte förbi på kvällen utan förvarning och hon blev jätteglad.
Hon vet att jag kommer för att jag vill, inte för att jag måste.
Mina vänner vill  umgås med mig för att de tycker om mig. Mig med alla mina sidor och egenheter.

ÄS har ingen plats i det nya hemmet och resten av mitt liv.
Och sättet att få det att vara så är att jag fortsätter att gå emot när den vill banka på och komma in. Visa B och andra när jag mår skit. Berätta när jag blir nojig över något. Fråga när jag inte förstår vad den andra menar och inte gissa för då blir det fel.

ÄS ska fortsätta vara borta ur mitt liv. Mitt liv ska var mitt.

Känslor känns

Igår kväll tog jag mig tid. Tid att lägga mig ner på golvet och bara känna. Släppa fram allt. Det resulterade givetvis i gråt. Ingen dålig gråt utan en befriande.

Jag kände alla känslor men gav dem ingen annan innebörd än vad de är. De är känslor, de är inte underlag för någon sanning om hur jag är eller hur jag ska vara eller andra är.

Jag behöver påminna mig om detta emellanåt och jag kommer troligen behöva göra det hela livet. Men jag gör hellre det än att jag gömmer alla känslor igen. För om jag inte känner de jobbiga känslorna kan jag ju inte heller känna och njuta av alla de bra!

Känslor känns. 

Men de är känslor. 

Inga sanningar.

Försöker

Försöker andas och bara vara i nuet. Men tankarna vill virvla iväg framåt i tiden om allt jag ska hinna, om allt jag borde hjälpa till med, om allt jag borde...

Känner igen det sen förr. Been there, done that. Jag vet att det är annat tänk jag behöver. Ska bara övertala min hjärna med om det... 
Och tills min hjärna är med på banan försöker jag andas och se det positiva i allt det röriga. Min framtid är ju där. Min underbara framtid...

Hur gör alla andra?

Hur gör alla andra som har saker dygnet runt och som fortfarande är avslappnade?
Fattar det inte...

Jag är stressad och är inte avslappnad. Inte alls.

Mycket och saknad

Märker på mina drömmer att jag har mycket i huvudet. Har de mest underliga drömmar varje natt, alla med olika stress situationer. Satt i går och gick igenom kalendern fram till flytten och konstaterade att det är mycket nu. Började igår kväll att gå igenom en del av garderoben och rensade. Det tar tid.


Samtidigt saknar jag min pappa nåt enormt just nu. Jag vill kunna berätta för honom om flytten, visa nya bilen. Men mest av allt vill jag bara se honom och höra hans röst...

Mycket nu...

Tiden rinner iväg, jag försöker leva i nuet och ta varje dag som den kommer men det är inte lätt när man har mycket att göra.

Bil

Svängde in igår på en bilfirma. Skulle bara titta, men kom ut med ett kontrakt på en bil. En liten bränslesnål bil från 2010.

Ibland går saker och ting fort!

Värd att fira

Mitt i all röra med försäljning, planer för flytt och fullt upp på jobbet försöker jag äta som jag ska.
Ikväll ska jag fira lite med god mat och ett glas vin. Och jag ska göra det själv. För jag är värd god mat även om jag äter ensam! Och i morgon ska jag och B äta ute.

Starka känslor / Börja på nytt

Igår efter att jag skrivit på kontraktet åkte jag hem. Klev in i lägenheten och en fullständig känslostorm sköljde över mig.
Jag har mått så dåligt där.
Jag har kämpat så där.
Jag har mått så bra där.
Jag har gått igenom mycket under de åren jag bott där.

Jag ska börja på nytt nu.
I en ny bostad på en ny ort. Med en kärlek som jag vågar känna.

Jag är samma Tokerina där som här men jag lämnar det gamla bakom mig. Jag behöver inte se badrummet och andra ställen och minnas ångesten. Behöver inte se tapeterna jag stirrat på i evighet när jag inte sovit.
De problem som jag fortfarande har tar jag med mig att arbeta med.

Jag ska börja på nytt!

Känslor

Nu när min flytt är ännu mer verklighet har jag fått kommentarer från familjen om detta med att jag flyttar en bit bort. Men det positiva är att efter den första reaktionen med dåligt samvete har jag ändrat mig.
Jag lyssnar på deras känslor och förstår. Men deras känslor innebär inte att jag gör fel. De är glada för min skull, sedan att de tycker det är en bit bort är deras känsla. Ändrar inte vem jag är. Eller vad de tycker om mig.

Andning

Andningen är uppe i bröstet och inte nere i magen. Ska skriva kontrakt ikväll. Allt går så fort nu så jag hinner inte riktigt med.
Så jag koncentrerar mig på andningen.

Uppskruvad

Nu händer det saker fort. Var en spekulant och tittade på lägenheten igår och nu har jag fått ett bud. Ska jag ta det? Ska jag vänta?
Just nu är det uppskruvat tempo i skallen! Hur ska jag kunna koncentrera mig på bion ikväll?

Fortsättning följer...

Normal oro

Förra veckan försvann i ett hast. Mycket med försäljning och flytt, mycket med jobbet med konferenser, nya hemsidor mm.
Fick en fråga av en kompis från behandlingen hur jag mådde i allt detta med stressen som blir runt. Jag är stressad visst, men jag mår ändå bra. Och det är nervöst inför hur försäljning ska gå men det är normal oro. Om det nu finns något som heter så.
Men det är inte "hetsätning"-oro...