Sitter med tårar på kinderna. För att jag är glad. Och lite arg på mig själv.
Var ju på jobbet igår. Kändes ok. Fick ett mail precis från ena kollegan att hon tyckte det var kul att se mig och att jag såg ut att må bra. Jag svarade att jag mår mycket bättre och att jag inte längre tycker jag är värdelös.
Fick då svaret: Kan aldrig förstå hur du kan tycka att du varit värdelös. Känner dig inte så bra privat men på jobbet är du ovärdelig. Längtar tills du kommer tillbaka för ditt trevliga sällskap!
Det händer saker när jag öppnar mig. Har fått bekräftelse på det flera gånger denna vecka. Med vänner, familj, mannen jag träffat och nu arbetskamrat. Varför har jag inte gjort det förut? Varför har jag slösat bort alla år? Men det är ingen ide att vara arg för det man gjort. Jag ska försöka se framåt. Och se vad som finns. Och fortsätta vara öppen...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Visst är det så... Jag höll också alltid allting inom mig förut, men sedan jag slutade med det så har det liksom blivit mycket lättare. I alla relationer.
Hoppas det går bra för dig med den nya killen!
Keep up the good work, girl :)
Skicka en kommentar