Oro på ICA

En vaniljbulle är inte stor. Men den kan ställa till det. Ställa till det stort i mitt huvud.

Var och storhandlade. Bland det första i butiken är brödet. Och bland det första jag såg var vaniljbullar. Dessa har jag hetsat så mycket. Men jag tycker de är goda. Så väldigt dubbla känslor för dem. Tänkte att jag skulle handla en. Ångrade mig. Ångrade mig igen. Ångrade mig igen. Gick därifrån ett par steg. Gick tillbaka. Hjärnan snurrade på högvarv: "Jag vill ha en", "Det är hetsmat", "Jag kan klara att äta en", "Men de är onyttiga"...
Det tog sin lilla stund men jag handlade en. Inte 10 utan 1 vaniljbulle. Och beslöt mig för att äta den som förmiddagsmellis. Gick vidare i affären. Men efter detta var det ingen lugn tur i affären. Oron fanns i kroppen. Fick fajtas med mig själv vid varje vara. Eftersom jag nu visste att jag skulle äta denna vaniljbulle när jag kom hem så ville en del av mig välja magra, nyttiga och gärna light-produkter. Inte en enda hamnade i kassarna men det var tufft.

I bilen hem var jag så arg över att behöva reagera som jag gör. Att behöva bli så frustrerad och orolig över en jävla bulle! Visserligen vann jag kampen men ändå. En så liten sak som en vaniljbulle stör så mycket. Prata om stört. Riktigt ätstört. Vill verkligen inte ha det så. Så trots att jag nu är lite orolig så ger detta mig mer vilja att slippa ha det så här. SKA bli frisk. Och ska slippa störa på mig på en bulle. Inte idag och kanske inte i morgon. Men jag ska slippa.

Vaniljbullen åts upp när jag kom hem. Den var god. Men den gav lite underliga känslor för att den var så laddad. Och biter jag ihop och lagar lunch.