Jag har varit ensam hela helgen. Har både varit skönt och otroligt jobbigt. I lördags flippade jag ut helt och avreagerade mig alla känslor genom att hetsa hela dagen.
Skämdes över att vara över 40 år och inte kunna fixa detta. Jag har ju fixat allt annat som livet kastat i min väg.
Ledsen över kommentar att jag ska vara glad att jag inte har något fysiskt fel som tex brutit armen. Men jag skulle hellre ha smärta i en bruten arm och sedan snabbt bli bra igen än att ha mått så här i 18 år och gå igenom det kaos som jag gör nu.
Men igår kändes allt bättre och det blev en lugn dag. Jag ska bara inte prata om det här med andra, för de kan inte förstå. Jag blir bara ledsen över kommentarer som jag vet inte är meningen att såra men som skär hårt i mig. Men jag klarar fortfarande inte av att visa hur ledsen jag blir av deras ord. Jag gråter när jag kommer hem istället.
Men jag har klarat att gömma hemligheten i alla år så kan jag klara att ta mig ur kaoset själv med.
Jag ska bli frisk!
Det är måndag och det innebär en ny vecka med nya möjligheter.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Känner igen det där med att folk inte förstår. Deras klumpiga kommentarer som de inte förstår sårar oerhört. Ibland vill man bara skrika "Din dumma djävla idiot" men flinar istället för att inte såra dem.
Att ta sig ur själv låter svårt och jobbigt. Hoppas du får den hjälp du behöver och att du har någon vid din sida som du kan prata med. Ensam är stark, tillsammans är vi ännu starkare ;-)
Nästa gång någon säger något så dumt som att du "ska vara glad att du inte har något fysiskt problem" så säg till dem att med bulimi kommer ofta även fysiska symtom. Själv fick jag hjärtfel efter 12 år med anorexi/bulimi, och fick en pacemaker inopererad i januari, vid 24 års ålder.
Skicka en kommentar