Vågar inte

Har en liten svacka när det gäller självförtroendet just nu. Fortfarande spökar snarkningen som gör att jag får tjock-tankar. Och jag tvivlar på mig själv.
Är inte nere på botten på något sätt men det finns tvivel. Så jag jobbar på det. Men det som stör mig mest är att jag inte vågar berätta för B hur jag mår. Är orolig för att han ska tycka att jag är jobbig. Och om jag inte berättar så frodas demonerna i mörkret. Behöver berätta. Men vågar inte. Har inget som styrker min oro men den är där ändå. Och jag vet att det är ÄS som knackar på och vill komma in. Så jag kämpar på och jag har nog snart modet att våga berätta för B. Vill vara helt ärlig!