Fattas mig

Har varit nere i djup sorg. Tyvärr har sorgen dragit med sig annan ångest. Fick ett återfall, hetsåt och kompenserade. Jag kan ju banne mig inte bli klok på varför jag gör så för inte mådde jag ju bättre efteråt. Men under några få minuter då jag åt kunde jag glömma. Fel, jag glömde ju inte. Ersatte bara den ena ångesten med en annan...

För övrigt känner jag mig väldigt labil. Lugn ena dagen och gråt nästa.
Sömnen är inte med den heller. Har bett om tid hos läkaren för att försöka få sömnpiller. Inget blir bättre av att jag inte sover.
Och det är så mycket att göra. Är så trött av allt men likväl somnar jag inte.

Men allt går vidare. Livet stannar inte för någon. Men i mitt liv har en del stannat. En stor del fattas mig...