onsdag 9 juni 2010

En underbar själ

Mycket pågår runt om.
Jag känner stillheten.

Vänner reagerar, beter sig inte som förr.
Jag känner mig.

Jag ser och känner. Har känslor.
Känslor som gör mig glad, arg, ledsen, fnissig, sprallig, irriterad...
Känslor som gör mig levande.

Jag älskar.
Mig
B.
Min dotter.
Familj och vänner.
Jag älskar bra och dåliga sidor hos mig och andra.
Jag älskar livet. Med dåliga dagar och bra dagar.

Jag minns.
Känslan att stirra i toaletten och känna ångesten som röjde i min kropp.
Hatet mot mig själv.
Sorgen och den icke existerande glädjen.

Jag vet.
Var jag är och var jag varit.

Jag vågar.

Jag kan ha fel.
Jag kan ha rätt.

När livet river i mig och ångesten bankar kan jag andas. Jag kan gråta. Jag kan skratta. Och fortsätta leva.

Jag kan våga instämma den underbara komplimangen B gav:
Du är en underbar själ.