Jag är nu redo att stänga dörren och ta hela steget ut i friheten. Så efter ett par års bloggande och läsande av ÄS-bloggar lämnar jag nu detta.
Det är flera som jag vill följa så jag kommer nog att läsa emellanåt men jag följer er inte dagligen längre.
Vad väntar då mig? Det vet jag inte. Jag vet inte vad som ska hända i mitt liv, men jag vet att jag har ett liv. Det är det som är det stora och det är det som är min frihet.
Jag väljer friheten, kärleken, vänskapen, känslorna, skratten, gråten, maten...
Jag väljer. Ingen annan.
Jag önskar er alla välkomna hit.
Hit till det fria.
Det är fint här.
Inte alltid lätt, men alltid rätt.
Jag stänger en stor dörr, eller snarare en luck-jävel mot helvetet.
Jag har min riktiga dörr på vid gaveln och släpper in allt som sker.
Med ett leende går jag...
5 kommentarer:
Förstår dig fullständigt. Lycka till, kram Jenny
Härligt! Hoppas jag också kommer dit en dag.
Önskar dig all lycka med allt vad du tar för dig i framtiden.
Massa kramar!
Jag tycker det är riktigt starkt av alla som lider av ätstörningar att kämpa vidare!! Jag är 14 år och har själv inte någon ätstörning men ångest tankarna om min kropp kommer då och då. Jag håller på med ett arbete om bulimi i skolan och undrar om det skulle vara okej om jag skrev om hur du har haft det och hur du kämpar och har kämpat. Anonymt såklart,
Emma, det går bra.
/Tokerina
Så, så härligt att läsa! Jag blir riktigt glad av detta-känner igen mig och jag vet precis som du att man kan bli frisk och leva ett bra liv även med en äs i bagaget! Livet har sina toppar och dalar. För alla. Varm kram.
Skicka en kommentar