Inga måsten

I helgen ska jag för första gången på över en månad tillbringa hela helgen med B. Och jag har ingenting inbokat. Inga måsten. Jag ska bara vara.
Nä, det är fel...:
Jag ska fortsätta leva mitt liv.
Varje dag, varje timme.

För även om jag känner att jag inte räcker till så mår jag ändå ok. Jag kan sära på känslorna och mig. Att jag känner en sak innebär ju inte att jag är värdelös. Tvärtom! Jag lever för att jag känner. Även det jobbiga. Och det är ok att vara ledsen.
Jobbigt med ledsen. Och jag fortsätter vara en av de andra... :)
En som aldrig ger upp.
En som lever.
Varje dag.
Varje timme.

Mitt liv.