För två år sedan började min behandling. Min resa mot att bli frisk från bulimi började tidigare. När jag sökte hjälp.
Två år har gått. Två år av mitt liv som är så annorlunda mot förut men ändå så lika. Fortfarande är den stora skillnaden inuti mig.
Men det är fortfarande stort. Livet kan vara mäktigt och stort.
Två år. Och livet går vidare...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Fina du. Två år är faktiskt en ganska kort investering, om man tänker på hur många år du kommer att leva och må så mycket bättre. Vad härligt att du orkat igenom. Känner igen mig så mycket, om det där med vikt-mat-träning-jämförande på jobbet. Och jag sluter mig kring min matlåda, vänder alla samtal till något annat, försöker ignorera, försöker tänka större, försöker plocka fram det levande istället. Vi måste vara extra starka, vi måste stå emot, vi måste våga vara helt normala, njutande människor, som faktiskt har mat som enda, enda bränsle. Kramar om och fortsätter följa din resa.
Skicka en kommentar